Jag vet inte om jag tror att saker sker utav en mening eller om det är en ren slump? Eller kanske är det karma. Vad du gör i livet slår tillbaka på dig själv senare.

Jag känner mig förvirrad. Jag vet inte ens vad jag vill tror på.
Är det föutbestämt att man ska må dåligt vissa delar av året och vissa delar ska man må bra?


Har egentligen ingen lust att börja tänka djupa tankar. Orkar inte det, men ändå hamnar man där. Vill bara ta allt som det kommer och njuta av tillvaron. Varför kan man inte göra det? Varför ska man alltid börja tänka och fundera på saker?

Fan.